När gammalt möter nytt – om mediedebatten i DN

Mats Svegfors, tidigare chefredaktör på SvD och tidigare vd för Sveriges radio, skrev ett debattinlägg i DN om utvecklingen av journalistiken i svenska dagstidningar. Hans resonemang var mycket märkligt. Genom att räkna antal bokstäver i DN och Svenskan ett visst antal dagar konstaterade han att utrymmet för text i tidningarna minskat starkt sedan 1992.

Ja just det, i papperstidningarna. Han utgick ifrån tidningarna och lämnade alla digitala plattformar därhän. Hans slutsats blev att eftersom utrymmet för text i tidningarna minskat så har den journalistiska kvaliteten sjunkit.

Tänk så tokigt man kan resonera när man lever i det förgångna.

Naturligtvis fick han svar på tal.

Först ut att totalt såga Svegfors och hans resonemang var Svenskans chefredaktör Lena K Samuelsson, och Svd:s chef för digitala kanaler, i sitt inlägg: ”Svegfors missar det nya medielandskapet”.

De poängterar det som är uppenbart för de flesta, förutom Svegfors tydligen. De skriver: Låt oss sätta dessa siffror i rätt perspektiv. När Mats Svegfors började räkna bokstäver och blanksteg skriver vi maj 1992. Ett par år innan internet-tåget började rulla. Framme vid slutstationen, maj 2012, är de allra flesta svenskar med på det tåget. Medievanorna är helt förändrade. Numera läser 41 procent av svenskarna nyheter på nätet (Svenskarna och internet 2012).”

De påpekar också: ”… att han har valt bort all journalistik som publiceras på tidningarnas nät- och mobilsajter i sin räkneövning är inte bara felaktigt, det är ett hån mot läsarna och journalistiken.”

Men de båda SvD-cheferna ger också Svegfors en riktig opersonlig råsop:

”Svegfors riktar in sig på Svenska Dagbladet i sin kritik. Då ska man hålla i minnet att SvD aldrig har varit i sämre skick, såväl ekonomiskt som journalistiskt, som när Svegfors lämnade chefredaktörsposten. Det så hyllade 90-talet var en tid när Svenska Dagbladet gick med flera hundra miljoner i förlust och Svegfors ville sälja ut tidningen till en säker död hos konkurrenten.”

När Mats Svegfors nämner nyhetsgrafik som något som sänker den journalistiska kvaliteten så visar det ytterligare hur han är ute på hal is i sitt resonemang.  Det sätt som informationsgrafiken eller nyhetsgrafiken kombinerar ord och bild till ett lättförståeligt sammanhang kallades av Sven Lidman för ”Det tredje språket”. (Encyklopedisten Sven Lidman är bland annat initiativtagare till Bild och Ord Akademin).

Svar på tal fick också Mats Svegfors av Ingela Wadbring, Professor i medieutveckling vid Mittuniversitetet. Som betonade att ”Kvantitet och kvalitet inte är samma sak”.

”Man bör emellertid ställa sig frågan om det är möjligt att utifrån en sådan mätning som Svegfors gjort dra de slutsatser som dras: har den kvantitativa nedgången med självklarhet lett till en nedgång i kvalitet? Jag menar att svaret är nej. Det kan man faktiskt inte veta.” Det skriver Ingela Wadbring och avslutar sitt inlägg med ett resonemang som förhoppningsvis kan ge Svegfors en insikt om att det finns andra dimensioner i journalistiken än antal bokstäver i en text:

”Alltfler är storkonsumenter av nyheter samtidigt som alltfler också helt väljer bort nyheter. De som väljer bort nyheter gör det knappast för att omfånget i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet blivit mindre, utan av helt andra skäl. Kanske är det snarare så att vare sig tidningarna eller andra nyhetsmedier förändrats tillräckligt för dem som inte har nyheter som sitt primära intresse och som idag kan välja fritt bland andra typer av innehåll på en mångfald av plattformar?”

En intressant replik kommer också från professor Gunnar Nygren vid Södertörns högskola. Han berättar om ett projekt vid Södertörns högskola som undersöker hur journalistiken förändras. Ett representativt urval av 559 svenska journalister svarade på frågor om både sitt dagliga arbete och sin syn på journalistik.

”På en direkt fråga om kvaliteten i journalistiken ökat eller minskat de senaste 5–10 åren, svarar 46 procent att den har minskat. 31 procent säger att den är oförändrad, medan 23 procent anser att den har ökat. Men skillnaderna är stora mellan olika medier”, skriver Gunnar Nygren.

”Inom kommersiell tv, bland frilansare och på tidskrifter är missnöjet störst, där anser över hälften att kvaliteten har minskat. Mest positiva är journalister på storstadstidningar, där den största andelen anser att kvaliteten har ökat.”

Så vi kan anta att till journalister på storstadstidningar hör även de som jobbar på SvD och DN. De lär inte hålla med Svegfors i så fall.

Nygren tar upp en aspekt som är betydligt mer relevant, nämligen tiden för faktakoll och om texterna är korrekta eller inte. Korrekturläsningen på tidningarna har ju försvunnit, och det är ingen tvekan om att detta medfört fler språk- och stavfel. Även en hel del faktafel kunde rättas med hjälp av korrekturläsarna.

Under min tid på Sundsvalls Tidning drog vi igång något vi kallade ”kompisläsning”, som en ersättning för korrekturläsningen. Det vill säga att minst en av dina arbetskamrater skulle ha läst din text innan den lämnades till redigeringen. Men redan efter något år började man tumma på regeln om kompisläsning, eftersom det inte var ett krav.
Jag hör av de nuvarande medarbetarna att det fortfarande kan fungera, men bara ibland. Och det handlar förstås om tidsbrist eftersom man idag är betydligt färre än för 5-6 år sedan. Och det syns ju i tidningen naturligtvis. (Jodå, jag läser ST dagligen trots att jag numera bor i Solna. En ganska sunkig e-tidning, men ändå med mer innehåll än på webben).

Det här är ju ytterligare en aspekt av journalistisk kvalitet som tyvärr oftast negligeras. Många stavfel, språkfel och faktafel sänker ju trovärdigheten markant. Och som Gunnar Nygren avslutande konstaterar:

”Debatten om journalistikens kvalitet är viktig. Det handlar inte om text eller bild, och det handlar inte om papper eller webb. Kvalité handlar om vilket innehåll som medierna fylls med, till exempel om det är korrekt eller inte.”

Om Svenåke Boström

Works with; media development, graphic design, photo and art.
Galleri | Det här inlägget postades i grafisk design, internet, journalistik, nyhetsdesign, tidningsdesign, tidningsliv och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till När gammalt möter nytt – om mediedebatten i DN

  1. Börje Andersson skriver:

    Vi som tillbringat våra liv på tidningsredaktioner vet precis hur det ligger till. Journalistisk kvalitet handlar i hög grad om tid. Ytterst om tillräckligt många journalister som gör jobbet. När tidningsledningarna skär ner på personal – vilket sker nästan oavbrutet numera – hojtar de om satsningar. Svenska Dagbladet är ett aktuellt exempel.
    För övrigt blir artiklar inte bättre för att att publiceras på nätet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s