Är papperstidningen mest miljövänlig?

Frågan är faktiskt berättigad. Och det kommer från mig som under flera år försökt övertyga tidningsbranschen att framtidens tidning är helt digital. Kanske som läsplatta eller någon annan mobil pryl av något slag.

Varför då denna helomvändning?
Nja, för det första handlar det kanske inte om en konvertering bort från det digitala, däremot en mer nyanserad syn på papperet som en stor miljöbov.
Många gånger har vi hört att vi ska sluta använda papper för att rädda skogen och därmed miljön. ”Inte fler döda träd” har slagorden skallat. Och det är just där som tankefelet finns.

Vad skulle hända om vi helt slutade använda skogen som råvara till papper? Vilken effekt på miljön skulle vi åstadkomma? Jo, förmodligen en sämre miljö därför att ett levande skogsbruk på det sätt vi har i dag ger oss en bättre miljö.

Först ska vi direkt avliva en myt:
Pappersbruken eller andra industrier som har skog som råvara utarmar inte den svenska skogen!
Tvärtom så är det så att den svenska skogen växer! Antalet träd har nästan fördubblats under de senaste 90 åren, samtidigt som avverkningen också har fördubblats.

En annan aspekt är ju att träd binder koldioxid. Ett faktum som kanske inte många känner till är att växande skogar binder mer koldioxid än gamla skogar. Med andra ord, dessto mer skog som odlas och brukas, desto mer koldioxid binds i skogen.
Om man ska dra detta lika långt som skogsindustrin gör gällande så är skogsindustrin inte en miljöbov, utan tvärtom en verksamhet som gör miljön bättre.
Med all den miljövänliga teknik som finns i våra moderna tryckerier, framförallt med torroffset, så är det väl slutligen bara transporterna som kan sägas vara miljöstörande i jämförelse med digital distribution.

En som i starka ord försvarat papperets ställning gentemot digital teknik är Claes Magnusson i bland annat artikeln Miljövänlig kommunikation?

Han skriver bland annat:
”Inte bara exempel som att ett litet studentrum som förr hade läslampa och radio inkopplat idag förbrukar mer el än en del afrikanska byar eftersom varenda student fyller rummet med datorer, skrivare, routers, trådlösa sändare, mediecenter, hårddiskar, miniräknare, mobiltelefoner, digitalkameror, väckarklocka och dessa allt strömtörstigare platta TV-apparater.”

Visst, den digitala kommunikationen tar över mer och mer och enheterna blir allt mer sofiistikerade. Men innebär det att papperstidningar och magasin kommer att försvinna? Nej knappast. Ett exempel på att journalistik på papper är efterfrågad och kommer att leva vidare är svenska Filter och dagstidningarna ”i” i Portugal och England.

Trots det så dyker det ständigt upp dödförklaringar av dagstidningen. Som exempelvis när Microsofts vd Steve Ballmer i juni 2008 sa:

”In the next 10 years, the whole world of media, communications and advertising are going to be turned upside down — my opinion. Here are the premises I have. Number one, there will be no media consumption left in 10 years that is not delivered over an IP network. There will be no newspapers, no magazines that are delivered in paper form.  Everything gets  delivered in an electronic form.”

År 2018 skulle alltså alla dagstidningar och magasin vara borta från marknaden(!). Visst kan utvecklingen gå snabbt ibland, men knappast så dramatiskt. Framför allt inte när det gäller magasinen. Däremot kommer dagstidningarna att mer och mer övergå till magasinsdesign och vissa reduceras till vecko- eller helgmagasin. Jag har skrivit om det här tidigare under rubriken Vilka tidningar finns kvar 2020?

Vi vet att miljöaspekten när det gäller tidningar och andra tryckta produkter är viktig, särskilt för den yngre generationen. Men då måste vi också ge dem och alla andra rätt och relevant information. Första steget är att nyansera bilden av pappet som miljöbov.
Viktigare är att angripa papperstidningar och magasin är utan tvekan att få stopp på alla onödiga pappersutskrifter på våra kontor. Här kan vi verkligen göra en insats för miljön.

När jag senast bytte kontorsrum så bestämde jag mig för att minska antalet pärmar i mitt rum och därmed antalet utskrifter på papper. Kvar blev 25 procent av pärmarna och nu ett par år senare är de ännu färre.
Om du har långa dokument som du behöver ta med hem eller på resa för att läsa, skaffa då en iPad, eller ännu billigare och lättare, en e-pappersläsare. Där får du plats med tusentals dokument och hundratals böcker.

Åter till det svenska skogsbruket. Så här ser det ut när det gäller avverkning jämfört med tillväxt i skogen. Ingen utarmning av skogen med andra ord.

Återväxten i svenska skogsbruk. Källa: SCA Forest Products

Återväxten i svenskt skogsbruk. Källa: SCA Forest Products

När det gäller det virkesförrådet ser det lika positivt ut.

En annan aspekt är att en stor del av pappersproduktionen är baserad på returpaper. För SCA:s del ligger det på 48,5 procent.

Det svenska virkesförrådets utveckling. Källa Skogsstyrelsen/SCA Forest products

Det svenska virkesförrådets utveckling. Källa Skogsstyrelsen/SCA Forest products

Att pappersindustrin ändå känner sig trängd i den växande digital världen visar bland annat det faktum att den grafiska industrin satsar på en webbplats för att stärka sin ställning. Den heter Power of print och är en ren propagandaplats för tryckta medier, men med mycket intressant innehåll i ämnet.

En annan källa i sammanhanget kan vara Papernet.se som är en webbplats med nyheter från Nordisk Papperstidning. Och här är några andra webbplastser med material och information kring papperstidningens utveckling:

• Tidningsorgansiationen IFRA/WAN, som i april bland annat har ett seminarium med rubriken Newspaper printing today and tomorrow.

Innovation in newspapers. Världens största konsultnätverk för forskning och utveckling.

• TU.se, Tidningsutgivarna, som bland annat nyligen skrev ”Betalt på nätet inte dagspressens ödesfråga”.

Fakta är aldrig fel. Det kan till och med få en inbiten digitalist att bli papperskramare igen. Det enda jobbiga med papperstidningarna är att bära veckans bunt till pappersinsamlingen, men det kan jag nog leva med. Papperstidningen är ju trots allt oöverträffad när det gäller den snabba överblicken.

[En kortare version av denna artikel publicerades i Sundsvalls Tidning 16 januari 2011]

Om Svenåke Boström

Works with; media development, graphic design, photo and art.
Det här inlägget postades i internet, nyhetsdesign, tidningsliv och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Är papperstidningen mest miljövänlig?

  1. Mats skriver:

    Det finns mycket som talar för digitala medier. Dock ej miljöskäl. I artikeln ovan nämns dessutom inte problemen med kemikalier som bromerade flamskyddsmedel och hur elektronikskrot hanteras.
    Även produktionsledet av elektronik förtjänar att granskas både i miljö- och rättvisehänseende. Att vi i väst har tillgång till billiga mobiler och datorer beror sannolikt till stor del på att arbetskraft utnyttjas hänsynslöst.

  2. Ping: Mest lästa på Medievärlden – mer om papperstidningen och miljön | Boströms Blogg

  3. Mikael i go:teborg skriver:

    Carl-Henrik Svanbergs uttalande om ”small people” när han avsåg public alltså allmänheten.Visar också på att svenska direktörer har urusel engelsk vokabulär vilket gör dom mindre lämpliga som direktörer utomlands.
    Vad gäller papperstidningens framtid så borde du också kolla på det oberoende forskningsinstitutet Pewtrusts i Washington som studerar just amerikaners mediekonsumtion.Det är trotsallt på medieområdet som vi alltmer börjar likna varandra.
    http://pewresearch.org/pubs/1830/social-networking-computer-cell-phone-usage-around-the-world
    Papper eller inte papperstidning kommer att få en liknande diskussion som var för ett par år sedan när det debatterades febrilt om p2p med bittorrent fildelning av film och musik.
    När det sedan har framkommit att anledningen till ett tapp av biobesöken har inte med fildelningen att göra utan att det finns fler medier som idag konkurrerar med biobesök som datorspel.
    För nyheter i tryck så kommer allt större intresse för sociala nätverk att bli en allt större konkurrent till intresse av att vara passiv konsument av nyheter i tryck.
    Utvecklingen tenderar att omfatta inte bara ungdomar (som visserligen är early adopters) men när datorteknologin med pekskärmsstyrning som kommer starkt kommande år tackvare Apple:s iPad och Googleförvärvade Android som OS=OperativSystem.Med pekfingerstyrning så blir styrningen av datorer mer intuitiv och därmed avsevärt lättare att lära sig vilket är extra viktigt för en åldrande befolkning.

  4. Mikael i go:teborg skriver:

    Pappersbruken i sig må hända inte utarmar den svenska skogen.
    Men däremot så utarmar det svenska rationella skogsbruket med sin monokultur av barrträd vilket i den monokulturella biotopen ger rotröta som är ett allt större porblem för det svenska skogsbruket.
    Enbart barrträd ger monokultur som hotar hela skogsbruket på sikt.
    Lövträd (åtminstone till lövträdsgränsen i mellanSverige) borde få bli ett betydligt större inslag i det svenska skogsbruket.
    Södra Cell Mörrum investerar just nu i en ny pappersmassalinje som skall tillverka Dissolvingsmassa som har sitt ursprung just i lövträd.
    Av Dissolvingsmassa kan man sedan tillverka viskos som bekant är ett textilmaterial, nu när bomull kommer att bli allmer ifrågasatt som textilmaterial då bomull kräver enorma vattentillgångar som odlas i länder som Indien där vattenbrist utgör ett allt större hot mot människorna.
    Dissolvingsmassa är också för Södra Cells del en bra lösning då Södra Cell trängs allt hårdare av brasiliansk massa som är betydligt billigare att tillverka samt det faktum att Södra Cells pappersmassa (liksom alla andra pappersprodukter i volym) prissätts i USD.Men USD flukturerar i takt med oroshärdar och miljökatastrofer som är kopplade till oljeutvinning, se bara BP:s VD Carl-Henrik Svanbergs fatla uttalande om ”mall people” när han avsåg public.
    Både Södra Cells tre pappersmassabruk liksom EQT-ägda Aspabruk är numer tackvare Mottrycksturbiner nettoexportörer av el.
    Tackvare svartlut som restprodukt.
    Priset per kWh flukturerar ju ej heller så mycket som priset per USD.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s