Bättre miljö med läsplattor

Om man som Mikael Marklund i Medievärlden drar alla läsplattor över en kam, då kan man komma fram till helt felaktiga slutsatser när det gäller deras miljöpåverkan. Frågan är utan tvivel viktig, men då måste den också behandlas på ett rättvisande sätt.

Micke är en utmärkt reporter och en god vän sedan många år. Han är också den som i Medievarlden.se som specialiserat sig teknikfrågor av denna typ. Därför är det inte oväntat att han vill röra om lite i grytan i den tidningsvärld där några få företag satsar framåt på nya affärsmodeller och ny teknik, medan många verkar stå handlingsförlamade inför de vikande upplagorna.

Och vad är väl hetare just nu än läsplattor?

Att intresset för läsplattor ökat dramatiskt sedan Apple lanserade sin iPad, det är det ingen tvekan om. I samband med det finns det två huvudfrågor:

1. Kommer läsplattorna att kunna ersätta papperstidningen?
2. Inför vi en teknik som är ännu mer miljöförstörande än dagsländan dagstidningen. (Jag ska återkomma till resonemanget kring papperstidningen i ett senare inlägg).

Efter att ha följt utvecklingen med läsplattor ända sedan 1994 och de senaste sex åren deltagit i ett flertal projekt kring läsplattor (läs e-papper), så är jag övertygad om att läsplattor i den form vi ser i dag inte kommer att ersätta papperstidningen. Däremot kommer det naturligtvis ny teknik framöver som vi bara kan fantisera om. Och när det gäller papperstidningen kommer förutsättningarna att förändras drastiskt de närmaste fem åren. Delvis på grund av läsplattorna, men mest på grund av allmänt ändrade läsbeteenden. Läs mitt tidigare inlägg Vilka tidningar finns kvar år 2020?

Men hur var då det där med miljön?

Det är viktigt att notera att det i princip finns två sorters läsplattor. Dels de med liknande teknik som iPad, nämligen en vanlig lcd-skärm, i princip samma sorts skärm som finns i våra datorer och tv-apparater.

Den andra sorten är läsplattor med den teknik som kommit att kallas e-papper och är en helt annan teknik med  annan typ av komponenter. Faktum är att KTH redan 2007 publicerade en rapport som visar att just e-papperstekniken (E-ink) är minst miljöstörande jämfört med tidning på vanligt papper och tidningsläsning via datorn. Studien, som finansierades av STFI-Packforsk och Tidningsutgivarna, var en så kallad livscykelanalys som tar hänsyn till alla detaljer i hela kedjan. Från produktion av hårdvaran till användning och fram till skrotning.

STFI-Packforsk heter numera Innventia och rapporten, som heter ”Screening environmental life cycle assessment of printed, web based and tablet e-paper
newspaper”
finns att hämta här på deras hemsida i en reviderad version från 2009.

I slutsatserna i rapporten skriver författarna: ”Tablet e-paper has a potential for decreasing environmental impact of newspaper consumption”.  Det betyder att ovanstående rubrik är rätt, så länge det handlar om e-pappersteknik. när det gäller andra typer av läsplattor som iPad och liknande finns ingen sådan studie.

När det gäller konkurresen mellan de olika formerna så blir läsplattorna för många ett komplement till papperstidningen. Medan andra nöjer sig med att läsa allt på sin läsplatta. De olika läsplattorna kommer att attrahera olika målgrupper. iPad och liknande blir valet för dem som vill ha en multimediaplatta, medan plattor med e-papper blir valet för dem som i huvudsak använder dem för läsning av böcker och tidningar. E-pappersläsarna är, och kommer säkert att förbli, tunnare och lättare och därmed enklare att ha med på resor.

Framförallt har vi inte sett slutet på denna utveckling. Nokias concept Morph med nanoteknik är bara ett exempel på vad framtiden kan ge oss för mobila enheter för läsning och kommunikation.

nokia_morph_concept

En film som beskriver Nokias koncept finns naturligtvis på YouTube:
Lång version.
Kort version.

Om Svenåke Boström

Works with; media development, graphic design, photo and art.
Det här inlägget postades i tidningsliv och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Bättre miljö med läsplattor

  1. Mikael Marklund skriver:

    Hej Svenåke – kul med responsen. (Dubbelpublicerar detta på min blogg också)

    Håller absolut med dig när det gäller slutsatserna i KTH-rapporten (som jag för övrigt skrivit om i Medievärlden se länkar nedan) Visst verkar E-ink-tekniken bra. Även ur ett miljöperspektiv. Men rapporten inkluderar till exempel inte tillverkningen av skärmen och när det gäller återvinningen så saknas tillförlitlig data. Jag är fullständigt övertygad om att e-ink är minst miljöbelastande att använda. Men frågan är bland annat vad som händer vid tillverkning och återvinning.

    Men det jag ville lyfta fram var detta: Mycket tyder på att (tycker jag i alla fall) det blir iPad och mer avancerade tablets som kommer stort. Där har det, som du skriver, inte gjorts någon livscykelanalys. Och i alla fall i dessa finns det som jag förstår det ett antal nyckelkomponenter som består av mer eller mindre ovanliga metaller.

    En stor del av dessa bryts på plats där varken miljön eller människan är speciellt viktig.

    Vad kommer att hända, både i dessa områden och allmänt, när efterfrågan på dessa metaller överstiger tillgången?

    Kanske kommer priserna på plattorna inte sjunka så mycket som många aktörer tror/hoppas? Hur påverkar det mediehusens ”frälsarkransstrategier” om tablets och läsplattor inte hamnar i händerna på gemene man? För det är väl där de ska vara för att det ska vara någon större vits med att utveckla material för olika varianter av plattor (finns det inget bättre övergripande ord på svenska för e-readers/tablets?).

    http://www.medievarlden.se/nyheter/2007/11/e-papper-bast-for-miljon
    http://www.medievarlden.se/nyheter/2007/09/dags-for-grona-grepp

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s