SJ försvann från Twitter

[Missa inte omröstningen längst ner på sidan]

SJ hukar för kritik och debatt

Sedan jag flyttade till Stockholm åker jag SJ:s snabbtåg mellan Stockholm och Sundsvall ungefär en gång per månad. När det går att få tag på billiga biljetter i 1 klass väljer jag gärna det alternativet, eftersom de skjutbara borden i 1 klass gör det lättare att jobba med min laptop. Dessutom var ju internet gratis i 1 klass.

Nu har man ändrat detta så att det är gratis i hela tåget. Det är ju toppen för alla resenärer. För mig och många andra som jobbar eller använder datorn på resan har det dock blivit en försämring. Som resenär med SJ får du nämligen en ”surfpott” som räcker olika långt beroende på hur du surfar. När du använt din surfpott kan du fortsätta surfa, men till en lägre hastighet. Så när jag i dag ville följa Skid-VM i Falu, samtidigt som jag satt och jobbade,räckte potten någon timme och sedan sjönk hastigheten och tv-bilden blev pixlig.

Jag har vid några tillfällen ställt frågor till SJ om varför man på detta sätt försämrat servicen, utan att få något svar. Med lite god vilja skulle man ju kunna införa en avgift för de som vill fortsätta surfa med full hastighet, sedan den gratis surfpotten tagit slut. Det var ett förslag jag delat med mig av. Men inget svar.

När jag för ett par år sedan började arbetspendla mellan Stockholm och Sundsvall var SJ mycket aktiva på Twitter, med hashtagen #SJ_AB. Nu är det stendött. Sedan 1 januari 2015 finns 21 inlägg taggade #SJ_AB. Inget av dem kommer från SJ. Man bemödar sig inte om att svara på eller kommentera kritik på Twitter.

SJ finns fortfarande på Facebook, men där handlar det mest om att göra läsarna uppmärksamma på kampanjer av olika slag. Att föra någon offentlig debatt är man inte intresserad av längre. Nu hänvisar man istället till sin FAQ på den vanliga webbsidan.

Svagt SJ!

Men det kanske är så att kritikstormen mot SJ i olika frågor är så stark att ni inte orkar stå upp i snålblåsten?

Enligt SJ:s twitterkonto ska man vara tillgängliga 6-24 dagligen. Det var nog länge sedan ...

Enligt SJ:s twitterkonto ska man vara tillgängliga 6-24 dagligen. Det var nog länge sedan …

Jag försökte i januari göra SJ uppmärksamma på problemet. Ingen som helst respons.

Jag försökte i januari göra SJ uppmärksamma på problemet. Ingen som helst respons.

Publicerat i datorer, internet | Märkt , , | Lämna en kommentar

Regeringens svek mot de svagaste

(S)katt på medmänsklighet – regeringens bottennapp

Det finns tusentals människor som jobbar ideellt i det här landet. En del av dem är de eldsjälar som driver secondhand-butiker där överskottet går till välgörande ändamål. Verksamheter som dessutom ofta ger tillfälle till arbetsträning för de som har svårt att slå sig fram på den vanliga arbetsmarknaden.

Hela denna verksamhet vill nu regeringen slå undan benen på, genom att lägga moms på försäljningen. Detta är höjden av okänslighet när man vet vilka insatser dessa människor gör för de utsatta i samhället.

Utslaget är en ny tolkning av EU:s skatteregler. Vad har då regeringen med detta att göra? Jo, de kan naturligtvis ta upp detta med EU-kommissionen, men finansministern Magdalena Andersson (S) låter meddela att hon inte tänker vidta några åtgärder för att rätta till detta förhållande, (se länk nedan).

Personligen blir det alltid till Erikshjälpen jag åker med de prylar som ”blivit över” eller man slutat använda, eller kläder som av någon anledning inte passar längre. Därför att jag vet att där kommer allt till nytta, både i Sverige och i världen i övrigt. Men detta drabbar Röda Korset, Myrorna, Stadsmissionen och liknande verksamheter.

Gör som jag, gå in på Stadsmissionen sida och protestera mot denna känslokalla behandling av en mycket stor och betydelsefull ideell verksamhet. Även på Röda korsets webbplats finns en namninsamling och även kommentarer till ämnet. En som slår huvudet på spiken där är Pierre Rehnlund. Han skriver:

”Att momsbeskatta varje gång som ett föremål säljs är ju att lägga tydliga hinder i vägen för ett mer hållbart beteende, ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Helt vansinne! Tänk om! Tänk rätt!”

Här kan du läsa mer om regeringens svek mot de svagaste:

DN: Second hand-moms får stark kritik

Dagen: Ideel second hand slipper inte momsen.

SvD: Momskrav på ideell secondhand kvarstår

Dagen: Nya momsregler slår hårt mot utsatta.

Dagen: Magdalena Andersson (S): ”Jag avser inte att vidta någon åtgärd nu.”

NT: Nya momskrav slår hårt mot second hand.

Motion av Cecilia Widegren (M) om momsbefrielse för ideell second hand.

 

 

 

Publicerat i politik, vardagsliv | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Hjärnkoll på skolan – och kontorslandskapet

”Barn som känner sig otrygga eller rädda har ett ständigt påslag av stresshormon. I det läget stängs hjärnans inlärningsmekanismer av.” Det skriver Hellevi Wahl i dagens Metro (1014-10-22), i en krönika om boken ”Hjärnkoll på skolan”.

Jag har tidigare skrivit om detta med skolmiljön, i mitt inlägg om skoldebatten inför valet.

Jag skrev då bland annat: ”Var finns den bästa ordningen och studieron i det svenska skolsystemet? Jo, i privata skolor med en helt annan pedagogik än den svenska kommunala skolan. Montesori och Engelska skolan är ett par bra exempel. Där accepterar eleverna att man inte ens får ha mobilen påslagen under skoltid.”

Tyvärr har detta med den stökiga miljön i skolorna låg prioritet i skoldebatten. Kanske kan några lärare, rektorer och politiker vakna om de läser den här boken av hjärnforskaren och professorn Martin Ingvar och författaren Gunilla Eldh.

Jag har själv inte läst boken än, men förstår att innehållet kan vara det bränsle som behövs på debattbrasan när det gäller miljön i skolan. Jag har ett par av tidigare böcker av Martin Ingvar, om hjärnans funktioner ur olika aspekter. Ser fram emot att läsa denna bok och tror att det säkert finns många nyttiga slutsatser även kring arbetsmiljön i de kontorslandskap jag skrev om i mitt förra inlägg. Arbetsmiljöerna och förhållandena är ju likartade. För höga ljudnivåer, störande samtal av kollegor/klasskompisar och därmed inte möjlighet till full koncentration för den egna arbetsuppgiften.

Har fått några kommentarer på Facebook kring mitt inlägg om de öppna kontorslandskapen. Se nedan.

”Bra tankar och tips kring vår arbetsmiljö.”

”Ledningen bryr sig inte. Vi ska också byta till öppna kontorslandskap. På ett möte med personalen så togs just denna undersökning upp av någon. Svaret var att man visste om att effektiviteten blev sämre men man uppnådde ju så många andra vinster. Vilka vinster detta var är oklart men man fick intrycket av att det främst rörde sig om möjligheten att få in många personer på liten yta….”

”Sant. Vi har idag åtta arbetsplatser där det tidigare var tre.”

Läs även mitt förra inlägg i ämnet, som handlar både om kontorslandskapen och skolmiljön: Rätt arbetsmiljö gör dig smartare.

Kommentera och dela gärna om du tycker att det är är en viktig fråga!

Publicerat i miljöfrågor | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

Vi mår sämre i öppna landskap

Sämst jobbar vi till ljudet av samtal ... (klipp ur Aftonbladet)

Sämst jobbar vi till ljudet av samtal … (klipp ur Aftonbladet)

Gång på gång hör jag vänner och bekanta som beklagar sig; ”Nu ska företaget rationalisera bort alla våra enskilda rum. Alla ska sitta i ett öppet landskap. Hur ska man kunna jobba effektivt då?”

Visst är det märkligt att ett antal kontors-landskaps-arkitekter år efter år kan driva på den här utvecklingen som bevisligen ger klart sämre produktion. Och då spelar det ingen roll om det är på en tidningsredaktion, ett säljteam eller någon offentlig institution. Effekten är ändå alltid densamma, folk mår dåligt och resultaten blir sämre.

Det här är ju något som alla drabbade känner av redan vid introduktionen av det nya öppna landskapet. Och allt eftersom tiden går så ökar stressen och frustrationen över att inte kunna vara effektiv och göra ett bra jobb.

Jag minns hur det var på säljavdelningen på Sundsvalls Tidning när jag jobbade i företaget. Där stuvade man om gång på gång. När man bytt till öppet landskap gick det inte länge förrän man fick sätta upp skärmar mellan arbetsplatserna. Men eftersom lokalen i övrigt inte var anpassad med dämpande material så blev det inte bättre.

När ska sunt förnuft få börja gälla?
Var finns facket när folk som bäst behöver dem?
Eller när ska forskarnas resultat få något genomslag?

I våras publicerades resultaten från den senaste studien i ämnet. Studien har genomförts av Seddigh, A., Berntsson, E., Bodin Danielsson, C., & Westerlund, H. (2014) och den första artikeln i ämnet heter Concentration requirements modify the effects of office type on health and productivity. Journal of Environmental Psychology, 38, 167-174.

Där beskriver man utfallet bland annat så här:

  • Nivåer av både distraktion och kognitiv stress ökar i relation till hur stort det öppna kontorslandskapet är, men denna skillnad är marginell. De största skillnaderna hittar vi mellan individuella kontorsrum och öppna kontorslandskap.

Originalartikeln  finns på www.sciencedirect.com

– Vi ser en tendens att företag väljer att tillämpa öppna kontorslandskap framför egna rum, trots att de inte har särskilt mycket vetenskapligt underlag för vilken kontorstyp de ska välja, berättar Aram Seddigh som är doktorand vid Stressforskningsinstitutet och en av de som arbetat med studien. (Källa: Stressforskningsinstitutet, Stockholms Universitet).

Ni som tror att ett öppet kontorslandskap är bra för kreativitet och produktion kan även läsa dessa artiklar:

Sämre arbetsmiljö i öppna kontorslandskap (SVT Nyheter, 14 april 2014).

Forskare sågar öppna kontorslandskap (DN 13 jan. 2009).

Sämst trivsel i öppna kontor (SvD 20 sept. 2012)

Kontorslandskapets förbannelse (Psykologifabriken okt. 2012)

Lösa svåra arbetsuppgifter i kontorslandskap kan ge minnesproblem. (Arbetsmiljöforskning.se maj 2014)

En och annan blir så frustrerad att man säger upp sig, trots ett intressant och välbetalt jobb:
”Landskap – det har jag suttit färdigt i” – sa min bekant och sa upp sig från sitt statusfyllda och välbetalda arbete. Hen jobbade på ett departement, som sakkunnig åt en minister, när det bestämdes att de skulle byta till öppet kontorslandskap. ”Det är hopplöst att sitta i landskap när man har koncentrationskrävande arbetsuppgifter”, var hens sammanfattande kommentar. (Källa: unionenopinion.se april 2014)

Jeanna skriver på sin blogg: Jag är helt enkelt så trött efter jobbet (hello kontorslandskap! Suger hjärnan ur huvudet på en) att jag väljer att missa mycket roligt som pågår.

Och en av hennes läsare kommenterar: Jobbar i kontorslandskap dagligen och det är verkligen ”surrigt” och energisugande, även om man just där och då inte tänker så mycket på det (inte jag i alla fall). Det märks mest senare på dagen.

Einar på radiostationen Averroes skriver också om det förhatliga kontorslandskapet Tystnad! Tagning!
Han skriver bland annat: ”Ett belysande exempel är den modell som blivit förhärskande och gäller kontorslandskap, det finns numer studier gjorda där det visar sig att 25% av arbetstiden går förlorad beroende på att man sitter och lyssnar på vad andra säger, 25% en fjärde-dels arbetsdag är lika med 2 timmar det blir många på 1 år bara på en anställd.”

Produktivitetsbloggen skriver bland annat: ”Kontorslandskap blir allt vanligare på många arbetsplatser, t ex banker, finansföretag och statliga myndigheter. Men missnöjet bland många är stort och hela 44 procent av de som arbetar i öppna kontorslandskap har sällan eller aldrig möjlighet att arbeta ostört. Nästan varannan som jobbar i landskap upplever att de inte kan prata ostört i telefon. Det visar en undersökning som Vasakronan gjort.”

Läs mer här:
Fem tips för att överleva i ett kontorslandskap.

Publicerat i miljöfrågor, vardagsliv | Märkt , , , , , , , , | 2 kommentarer

Den oärliga politiska propagandan

Även om jag skulle lockas av socialdemokraternas locktoner i någon fråga så finns det en avgörande faktor till att avstå att rösta på detta parti. Det är deras oärliga propaganda som nu virvlar runt diverse media de sista dagarna innan valdagen. Det grövsta exemplet är annonserna på temat ”4 år till av kunskapsras”.

Det är ett känt fakta att kunskapsnivån i den svenska skolan har sjunkit i 20 år. Det har nämnts flera gånger i debatterna de senaste dagarna. Då slingrar sig bara Löven och byter ämne.

bild Metro

 

Jag gick i skolan på 60-talet när det relativa betygssystement infördes – av socialdemokraterna. Då började marschen mot det som senare kom att kallas flumskolan och som ledde fram till lägre kunskaper, kaos i klasserna och till slut den situation som nu den borgerliga regeringen försöker få ordning på.

På 1960-talet, innan det relativa betygssystemet, sattes betyg från första klass. Då fanns en naturlig uppföljning av kunskapsutvecklingen år från år. Betygens historik beskrivs på Skolverkets hemsida:

http://www.skolverket.se/bedomning/betyg/betygshistorik-1.46885

Där skriver man också:

Betygssystemet upplevdes som orättvist
Det relativa betygssystemet kom att kritiseras och ifrågasättas på flera punkter. Kritiken bottnade framförallt i att betygen inte sa något om elevernas egentliga kunskaper i ett ämne utan endast talade om hur en elevs kunskaper i ett ämne förhåller sig till andra elevers.

Trots den massiva kritiken mot det relativa betygssystemet förhalades utvecklingen mot en riktigt betygssystem i nära 25 år! Skola och samhälle skriver:

År 1973 miste det relativa betygssystemet sin siste försvarare – den socialdemokratiska regeringen. Det var denna regering som då tillsatte en betygsutredning. Dock överlevde det relativa betygssystemet utan försvarare i nästan 25 år – det nya betygssystemet var på plats helt och hållet först 1998.

Nästa spik i kistan var när man tog bort lärarnas auktoritet, och gav eleverna större makt än lärarna. Visst jag har också varit utsatt för maktgalna lärare som aldrig borde fått undervisa en minut i den svenska skolan. Men att gå över till ett system där lärarna blivit helt maktlösa mot ständigt störande elever har på många håll skapat anarki i skolan. Elever som har som enda mål att varje dag provocera och störa lektionerna, och därmed ser till att studieron är helt bortblåst.

Var finns den bästa ordningen och studieron i det svenska skolsystemet?
Jo, i privata skolor med en helt annan pedagogik än den svenska kommunala skolan. Montesori och Engelska skolan är ett par bra exempel. Där accepterar eleverna att man inte ens får ha mobilen påslagen under skoltid.

Sossarna har rätt i en sak, det finns mycket att göra för att skapa bättre resultat i den svenska kommunala skolan, men skyll inte de misslyckade resultaten på Alliansen. Det har naturligtvis varit omöjligt för dem att rätta till de katastrofalt misslyckande experiment med skolan som S inledde redan på 60-talet.

Förslaget att införa betyg från 4:e klass är bra. Läs:

Klassamhället förstärks utan betyg i skolan

http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/janguillou/article12428574.ab

Betyg kan gynna barn till lågutbildade

http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2011/09/16/betyg-kan-gynna-barn-lagutbildade

Publicerat i politik | Märkt , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

SJ:s surfpolicy inspirerad av gammal öststatskommunism

Skärmavbild 2014-05-15 kl. 20.29.55

SJ har inte förstått detta med kundnytta. Nu har man infört gratis Internet på sina snabbtåg, och det låter ju kundvänligt och bra – men icke. Man får en begränsad ”pott” att använda för sitt surfande och när den är slut då sjunker hastigheten. Då blir det segt som sirap.

Som nu senast när jag ville kolla på VM-hockey. Då kan jag titta i 30-60 minuter, sedan slår spärren till och hastigheten sänks. ”Men då kan jag säkert betala och få full fart igen”, tänker man ju då när man är van att tänka logiskt. Men så funkar det det inte i SJ:s värld. Här är det SJ som avgör om jag ska kunna nätsurfa eller inte.

Tidigare var det gratis surf i 1:a klass, full fart hela resan. Nu är det gratis för alla, men på halvfart efter en halvtimme. (Jag lyckades se nästan en hel period av VM-matchen).

Det här är väl någon sorts jämlikhet kantänka. Det är som gammal öststatskommunism, alla ska ha det lika dåligt. För om man har råd att betala för snabbare surf, som det fungerar ute i resten av samhället, då säger SJ nej.

Nu kan man ju så att säga börja om från början om man loggar in i mobilen mot SJ:s surf. Provade det, men det gick inte alls så bra. Jag fick veta att ”Nu surfar du med full fart”, men det hackade och bilden frös hela tiden. Då kopplade jag tillbaka till mobilens vanliga 3G och då flöt det utan problem. SJ:s IT-avdelningen verkar inte vara top of the line …

Jag tycker att buss är det mest obekväma färdsätt man kan tänka sig, men det får nog bli Y-buss ändå nästa gång jag åker SDL-STH.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Nya affärsmodeller skapas i norr

För ett par veckor sedan skrev jag om medieprofessorn Jesper Strömbäcks svarta syn på tidningarnas och demokratins framtid. Jag pekade då på en rad ljuspunkter på mediekartan som den gode Strömbäck inte upptäckt. Nu har jag fått ytterligare en bekräftelse på att mitt resonemang håller.

I en utmärkt intervju med tidningsveteranen Lennart Håkansson ger Jocke Jardenberg oss en inblick i den nischade journalistikens framtid. Lennart Håkansson har, efter många år i ledningen för olika medieföretag, startat eget. Han gör det mesta själv i den nya sajten Affärer i Norr.

”Jag gör en journalistik som jag själv skulle vilja ha”, förklarar han. ”Jag försöker göra något som jag fick kritik för tidigare att vi var dåliga på, när jag var ansvarig utgivare för NSD till exempel. Nämligen att det händer ju väldigt mycket positivt, framförallt i näringslivet, som ligger i medieskugga. Det är inte tillräckligt intressant.”

Därför driver Håkansson nu den nya sajten, men även om de positiva nyheterna dominerar så betonar han att han gör journalistiska bedömningar på samma sätt som i sitt tidigare yrkesliv. Han menar också att det egentligen är att gå tillbaka till den journalistik som bedrevs när tidningarna var nya företeelser i samhället.

”Nu får den professionella journalistiken konkurrens av den ideella eller värdedrivna journalistiken. Back to basics”, helt enkelt säger Lennart Håkansson.

I intervjun resonerar Jardenberg och Håkansson om denna nya affärsmodell som en av de nya affärsmodellerna i det nya medielandskapet. Den nischade journalistiken. De menar båda att den kommer att bli allt vanligare. Liknande webbplatser kan startas kring kultur, sport, nöje, etc.

Att Lennart Håkansson var på rätt väg fick han bekräftat efter bara någon månad när ett av de etablerade medieföretagen startade en sajt liknande Affärer i Norr.

Se intervjun här:

Publicerat i internet, journalistik, tidningsliv | Märkt , | Lämna en kommentar